kaninskötsel

Tamkaninen är ett utmärkt sällskapsdjur.
Eftersom djuret precis som vi människor ofta är aktiva under dagen (mest under morgon och kväll) och sover under natten så finns det mycket tid till att kela med djuret. Dock kan det vara bra att lägga lite mat till kaninen på kvällen, eftersom det är då den är naturligt hungrig. De flesta kaniner brukar även vara mycket tama och snälla, så därför passar djuret bra som husdjur för hela familjen oavsett åldrar. De två vanligaste kaninraserna för sällskap är dvärgkanin och hermelinkanin. Dessa raser är framavlade för att passa som sällskapsdjur. På senare tid har det även börjat komma sporter för kaninen och dess ägare.  Kaninhoppningar och olika utställningar är exempel på detta.

Kaninens utseende liknar haren i många avseenden.
Ett kännetecken för djuret kanin är deras långa och stora öron. På kaninrasen hermelin bör dock inte öronen vara över 10 cm långa, medan öronen på andra raser kan vara betydligt längre än så.

Eftersom kaninen är ett kolonidjur och inte ett flockdjur så är det inte rekommenderat att ha två kaniner i samma bur. Dock går det ibland att låta två kaniner dela bur, och då brukar två kaninhonor som växt upp tillsammans (kullsystrar) eller en hona och en kastrerad hane (som kastrerats ung!) vara de bästa kombinationerna.

Om du köper två hannar är risken mycket stor att dem kommer att börja bråka ganska så fort. De kommer att försöka att kastrera varandra, för att sedan döda den andre! Eftersom kaniner i det vilda har sitt eget revir i kolonin så behöver den heller inte sällskap i sitt revir i hemmet (buren). En husse eller matte täcker av kaninens behov av grannar. Du kan även ha flera kaniner i olika burar ganska nära varandra, eftersom de då känner att dem inte är helt ensamma. Om du bestämmer dig för att du vill ha två kaniner, så rekommenderar vi att du skaffar dem samtidigt. Detta är på grund utav att djuren har lättare för att acceptera varandra om dem kommer till sitt nya hem samtidigt. Släpper man ihop en hona med en ny rumskamrat ska det ske på kamratens revir (t.ex. en kastrerad hane) eller på neutral mark. Honor är väldigt måna om att skydda sitt revir mot andra kaniner.

Kaninen måste kunna gå i sele eller koppel innan du börja träna att hoppa med den. För att den ska bli van vid att ha koppel/sele på sig är det viktigt att kaninen får bestämma själv i början var den vill gå. Med tiden kommer du att se att du kan styra din kanin via kopplet och då är det dags att börja träna. Kaninen ska inte bli tvingad till att hoppa över hinder utan det ska ske av fri vilja. Det är viktigt att din kanin trivs med dig som ägare när ni ska testa er på kaninhoppning, eftersom den då kommer ha det lättare för att lära sig och den kommer ha roligt tillsammans med dig.

Kaninen kan bli ganska trött om man kör på för hårt. 5-10 minuter brukar vara lagom att träna med den åt gången. När kaninen gör något som är rätt kan du berömma den med att klappa den och då kommer den tycka det är roligare också.

När du ska börja träna med din kanin ska du börja med låga hinder (ca 5-10cm höga). Sådana kan du bygga av kartong eller plastbommar men tänk på att de måste vara lätta att riva ner. Skulle kaninen fastna i hindret när den hoppar kan den skada sig om hindret inte faller ner. När du byggt upp två hinder med ca 1.5-2meters avstånd, kan du placera din kanin en meter från första hindret. Låt kaninen gå fram och lukta och utforska hindret innan ni sätter igång. Går kaninen från platsen får du sätta tillbaka den framför hindret för att markera att den enda vägen därifrån är att ta sig över hindret. Skulle kaninen fortfarande inte hoppa över det kan du försiktigt putta lite på kaninens bakdel så den förstår att den ska framåt.

Fortsätt så tills kaninen hoppar över hindret självmant. Därefter kan ni fortsätta till nästa hinder och när kaninen tagit sig över båda hindren utan problem kan du bygga upp fler hinder. Du kan också höga hindren lite men bara 5cm åt gången. Tänk även på att du ska hålla dig bakom och inte framför kaninen när du hoppar med den.

Fördelar med att ha din kanin inomhus är att den snabbare blir tam och social med dig och din familj. Du kommer snabbt att märka hur roligt det är att ha kaninen fri ute i lägenheten och hur mycket kul man kan ha tillsammans med djuret. Placerar du kaninens bur där ni i familjen ofta håller till, kommer den umgås med er hela tiden. Tänk dock på att buren inte ska stå i direkt solljus eller i drag. En annan fördel med att ha din kanin inomhus är att du slipper gå ut i kylan på vintern då du måste pyssla om kaninen.

Fördelar med att ha kaninen utomhus är att du ofta kanske kan ha en lite större bur eller gård där kaninen kan springa omkring lite mer fritt. Om någon i familjen plötsligt visar sig vara allergisk mot pälsdjur så är detta det bästa alternativet. Om du väljer att ha en utomhuskanin är det ofta bättre att skaffa två djur. Då kan dem hålla varandra sällskap, och under vintern kan dem hjälpas åt att hålla värmen tillsammans. Tänk på att sätta ut djuret/djuren under sommaren då det är varmt i luften. Detta gör att kaninen eller kaninerna kommer att vänja sig vid kylan då det sakta men säkert blir kallare i luften. Det är viktigt att du inte glömmer bort kaninen bara för att den bor utomhus, och att den månad efter månad får sitta i buren utan att komma ut och motionera.

  

Olika stora kaniner behöver olika stora utrymmen. Kaniner under 3 kg ska ha minst 0,5kvadratmeter yta, där kortaste sidan ska vara minst 50 cm och takhöjden minst 50 cm. Har man två kaniner under 3 kg i samma bur är reglerna minst 0,25kvadratmeter yta per djur. Du får alltså ha två kaniner på 0,5 kvadratmeter bur. Kaniner på 3-5kg ska ha en yta på minst 0,7 kvm, kortaste sida 70cm där takhöjden bör vara minst 70cm. För kaniner över fem kg gäller 0,9kvm. 

Regler enligt lag om kaninburen
Enligt lag måste det finnas en så kallad “Sitthylla” i buren där kaninen ska kunna sitta på och under den. I kaninburen ska det ej heller finnas nätgolv. I flera butiker säljs det burar med nät, och dessa ska man absolut inte köpa då det bara kommer att plåga djuren! När du köper en bur bör du också titta att måtten som beskrivs i överstående stycke stämmer!

Buren bör göras rent minst två gång i veckan, eftersom kaniner bajsar ganska mycket. Har du en hankanin kan du dock behöva byta oftare än så eftersom det brukar lukta mer från hankaniner.

Alla kaniner måste ha tillgång till friskt vatten. Detta ger du dem läggast genom att fästa en speciell flaska vid buren så att dem själva enkelt kan dricka ur den (detta vatten bör bytas varje dag!). Vattnet kan även serveras ur en vanlig skål.
Har du kaninen utomhus bör du ej ha en vattenflaska till kaninen under vintern eftersom flaskan då kan frysa. Under vintern kan du istället ha vattnet till kaninen i en skål, eftersom när vattnet i skålen fryser så kan kaninen gnaga eller slicka på vattnet, vilket den ofta också gör!

Många ger sin kanin för mycket grönsaker.
Grönsaker är bra för kaninen, men i för stora mängder kan dem bli dåliga i magen (diare är vanligaste dödsorsaken för kaniner). Ge därför inte grönsaker till kaninen för ofta! Även växter såsom maskrosblad och liknande kan ge samma effekt som vanliga grönsaker.

Ge aldrig blöt mat eller iskallt vatten till ditt husdjur.
Detta kan göra att kaninen blir dålig! Saltsten/mineralsten är väldigt bra för deras tänder! Märker du att din kanin börjar bli tjock vilket är väldigt vanligt bland innekaniner, får du dock minska mängden mat tills den gått ner till normalstorlek igen.

De flesta kaniner lever 7 – 9 år, men det finns faktiskt de som lever upp till 15 år. De två vanligaste kaninraserna här i är Sverige är dvärgkaniner och hermelinkaniner. Kaniner kan må riktigt bra av att få riktigt med motion, för den kan bli slö om man inte håller igång den. Ungefär 4 – 5 gånger i veckan under någon timme brukar vara mycket bra för kaninerna att vara ute. Kaninernas öron är riktigt känsliga så man ska aldrig dra eller bära i dem. Kom ihåg att kaninernas mat måste finnas i buren så att den inte vänjer sig vid annat. Det kommer också att ta ett tag innan kaninen lär sig att gå på halt golv. För att motverka så att kaninen inte halkar runt kan det vara bra att lägga en filt eller liknande på golvet så att den kan gå. Din kanin måste känna sig trygg! Innan den blivit tam kan man ha den i knäet och gosa med den så att den känner sig trygg med dig som ägare. Dem första dagarna måste det vara lugnt i hemmet så att kaninen inte blir rädd innan den hinner bli tam. När du får din kanin ska du inte börja med att mata den med en massa morötter för då kommer den inte äta sin vanliga mat. Så du kan ungefär ge den 2 – 3 morötter per vecka, för då kommer den också att äta sin vanliga mat. Om man skulle köpa två hanar och lägga de i samma bur så kommer de genast börja bråka. Men man skulle kunna låta en hona och en hane bo tillsammans om man har kastrerat hanen som ung. Hanar är oftast tamare än honor.

Kaninens klor och tänder

Något som är väldigt viktigt för kaninens hälsa är att man klipper deras klor med jämna mellanrum och att man ser till så att deras tänder inte blivit för långa. Det finns klotång att köpa i de flesta djuraffärer för dig som vill klippa klorna på din kanin hemma. Om du inte själv vill klippa ditt husdjurs klor så brukar det gå att göra i djuraffärer för ungefär en 100-lapp. Väljer du att klippa klorna hemma så se upp så att du inte klipper i kaninens pulpa eftersom det kan göra ont på kaninen. Om du skulle råka klippa i pulpan kan du lägga på lite vaselin för att stoppa blödningen. Kaninens tänder slipas i vanliga fall ned naturligt. Gör dem inte det beror detta troligtvis på en defekt eller en medfödd defekt. Om din kanins tänder inte slipas ned naturligt kan du vända dig till en veterinär eller till din uppfödare som brukar kunna slipa ned kaninens tänder. En kaninuppfödare har ofta garanti mot ärftliga bettfel, och du brukar kunna byta kanin om du märker att kaninens tänder inte är som dem ska.

Blir din kanin förkyld eller får snuva beror det oftast på dammigt hö eller starka kemikalier i hemmet. Har kaninen svårt för att äta kan det bero på att dess tänder är för långa, felaktig kost, tandskador, ärftligt bettfel eller liknande. Rinner din kanins ögon kan det bero på en ögoninfektion. Du kan köpa medicin för de flesta sjukdomar på apoteket, och om medicinen inte hjälper bör du kontakta en veterinär.

 För att kontrollera så din kanin inte är sjuk kan du kolla så kaninens nos är torr, att ögonen inte rinner, att den rör sig ordentligt och att öronen och rumpan är ren. Kolla även så att kaninen är fri från sår och skorpor. Om din kanin som blivit sjuk bor tillsammans med andra kaniner, bör du placera den sjuka kaninen i en annan bur isolerat tills den blivit frisk.